Merck Sharp & Dohme

En informationsarkitektur som kapade söktiden med upp till 80 %.

  • Högre SUS hos alla tre testdeltagare (+17,5 / +12,5 / +5), störst för den med sämst utgångsläge
  • Begriplig vid första interaktionen, utan introduktion
  • Inga nya navigationslager, strukturen samlar i stället för att duplicera
Hematology directory page i MSD:s interna Confluence-miljö.
ROLL
Interaktions­designer, ansvarig för research, informations­arkitektur, design och testning
KONTEXT
Ett globalt läkemedels­företags interna Confluence-miljö
TIDSLINJE
cirka 20 veckor
LEVERANS
Ny informations­arkitektur

Kontext

Ett globalt läkemedelsföretag samlar hela sitt interna kunskapsarbete i Confluence. Här finns produkter under utveckling, kliniska underlag, marknadsstrategier och landspecifik information, fördelat över fem terapiområden och hundratals sidor. Miljön saknade en tydlig, gemensam struktur.

Jag kom in genom ett examensarbete och ägde hela processen själv, från research till färdig implementation. Arbetet gjordes i nära dialog med en handledare på företaget som gav mig domänkunskap och tillgång till användarna.

Problemet

Medarbetarna visste att informationen fanns. De kunde bara inte hitta den.

Tidigare intervjuer inom projektet hade redan pekat ut navigation som huvudproblemet, och min egen research bekräftade det. Användarna beskrev miljön som ”overwhelming” och sa att de kunde ”gå vilse”. När de inte förstod den övergripande strukturen byggde de egna vägar in i systemet, det vill säga bokmärken, autofyll och sparade länkar.

Det får konsekvenser på två sätt. Varje gång någon letar tar det tid. Och kunskap som bara finns hos enstaka personer blir svår för andra att hitta och använda. Affärsmålet var att göra det befintliga innehållet hittbart, utan att skapa fler sidor i en miljö som redan led av sidöverflöd.

”overwhelming”
”you need to understand the basic division”
”jättesvårt att förstå”

Research och discovery

Jag behövde förstå hur användarna tänkte när de letade, inte bara att de gick vilse.

Jag arbetade i tre spår. Kontextuella intervjuer med fyra medarbetare i olika roller och terapiområden gav mig deras faktiska navigeringsbeteende i vardagen. En innehållsinventering och audit kartlade sidtyper, hierarki och var metadata saknades. Ett baseline-test av den befintliga miljön gav mig mätvärden att designa mot.

Inventeringen visade hur splittrad miljön var. Det fanns tre olika hierarkimönster, tre varianter av samma ingångssida och tre EPA-mallar (Early Product Assessment, en strategisk översikt av ett läkemedel). Åtta EPA-sidor låg föräldralösa under en gemensam pipeline-sida, utan koppling till sitt terapiområde. Labels saknades systematiskt, och där de fanns var de ibland fel, vilket gjorde att sökningen inte kunde rangordna träffarna rätt.

Sidträdets struktur, innan och efter

Tre hierarkimönster och föräldralösa sidor blev en ingång per terapiområde. Klicka för att läsa sidträden i detalj.

Innan: befintlig struktur
Efter: föreslagen struktur

Tre insikter formade designen

Sidträdet matchade inte användarnas mentala modell

Användarna tänker i terapiområde och produkt. Confluence är byggt kring ett sidträd som inte speglade deras mentala modell, vilket gjorde att de tappade orienteringen.

Stödfunktionerna fanns men syntes inte

Sökfunktionen var svår att hitta, och innehållet saknade metadata och etiketter. Det gjorde sökningen svag och innehållet omöjligt att filtrera.

Samma sidtyp betedde sig olika

Samma sorts sida kunde se ut och fungera olika beroende på vilket terapiområde den tillhörde och hur mogen sidan var, vilket gjorde det svårare för användaren att faktiskt lära sig strukturen.

Tematisk analys av intervjuerna

TEMA 12 AV 4 DELTAGARE

Hittbarhet är den största utmaningen

Fokusera på navigation, inte på att lägga in mer information

TEMA 23 AV 4 DELTAGARE

Svårt att orientera sig i strukturen

Tydliga ingångar per terapiområde

TEMA 32 AV 4 DELTAGARE

Inkonsekventa navigations­signaler

En konsekvent struktur med samma mönster

TEMA 43 AV 4 DELTAGARE

Egna vägar i stället för systemets

Primära ingångar som matchar arbetssättet

TEMA 53 AV 4 DELTAGARE

Mental modell utgår från terapiområde

Sidträd och directory pages per terapiområde

Designprocessen

Lösningen handlade om att lägga metadata i strukturen, inte att skapa fler sidor.

Double diamond-processen: Utforska, Definiera, Utveckla, Leverera.

Jag valde att bygga på Page Properties och Page Properties Report (PPR), det vill säga Confluences egna inbyggda funktioner för metadata. Det fungerar tillsammans med företagets sökning, och metadatan gör informationen maskinläsbar för framtida AI-användning.

Ett centralt designbeslut blev single source of truth. Data underhålls på en plats, på respektive produktsida, och flödar sedan upp till en samlande directory page via PPR. Ändras något på källsidan uppdateras översikten automatiskt. På så sätt blir strukturen skalbar och minskar det manuella underhållsarbetet.

Jag itererade designen i flera steg med löpande avstämning mot handledaren, från tidiga skisser och prototyper till en testbar implementation direkt i Confluence.

Att designa inom hårda begränsningar var en del av problemet. Miljön är Confluence Data Center utan avancerade skript-plugins, och PPR har inbyggda tekniska gränser. Den kan exempelvis inte hämta data från barnsidor. Flera av mina designbeslut handlade därför om att hitta lösningar som var både tekniskt möjliga och enkla nog att underhållas av redaktörer utan teknisk vana.

Flera beslut handlade om att välja bort. Jag prövade att ge alla läkemedel en gemensam ingångssida för att standardisera, men valde bort det eftersom läkemedel med bara en indikation då hade fått en sida som upprepar EPA-sidan. För undergrupperna prövade jag tre separata tabeller och en gruppering i sidträdet, innan jag landade i en Grouping-kolumn som visar undergruppen som ett attribut i tabellen i stället för som en egen sidnivå.

Så hämtas metadata till tabellen

Schema över hur Page Properties hämtas från EPA-sidan till directory pagens tabell via PPR, inom onkologi.
Inom onkologi: Page Properties hämtas från EPA-sidan
Schema över hur Page Properties hämtas från MK Home eller EPA till directory pagens tabell via PPR, utanför onkologi.
Utanför onkologi: Page Properties ligger på MK Home (en samlingssida för läkemedel med flera indikationer), annars direkt på EPA
Första prototyp av directory page
Slutgiltig prototyp av Hematology directory page

Lösningen

En metadata-driven ingångssida per terapiområde, som samlar information och vägleder användaren.

Designen byggs kring directory pages. Det är en ingångssida per terapiområde som via PPR visar alla produkter inom området i en filtrerbar tabell. Användaren får en överblick som matchar hur hen tänker, och kan bedöma vilka vägar som finns vidare innan personen klickar.

Annoterad directory page för General och Specialty Medicine. Fyra utpekade designval: innehållsförteckning tillagd efter baseline-testet, filtrerbar PPR-tabell som samlar alla produkter i terapiområdet, landstatus som färgkodade knappar, och en genväg till CFT/LT-slidesen som inte fanns förut.
Directory pagens uppbyggnad, med de fyra designvalen utpekade

Struktur som följer den mentala modellen

Jag delade in navigationen per terapiområde och produkt, eftersom det var så användarna beskrev att de tänker. Två mallar hanterar att terapiområdena arbetar olika, en geografiskt orienterad kring läkemedel och land, och en indikationsorienterad för onkologin. Det är samma underliggande princip, anpassad efter arbetssättet.

Geografisk
Indikation

Konsekvens som princip

Genom gemensamma mallar och kontrollerade metadatafält känns samma sidtyp igen i hela miljön. Användaren lär sig strukturen en gång och kan sedan återanvända den, i stället för att möta en ny logik på varje sida.

MK Home byggd på samma mall som en directory page.
MK Home följer samma mall som directory page

En genväg som inte fanns förut

Directory pagen länkar direkt till CFT/LT-slidesen (ett viktigt presentationsmaterial i organisationen) via en samlingssida per läkemedel. Tidigare gick vägen via EPA-sidan och därifrån vidare till indikationen. Två av testdeltagarna reagerade direkt när de såg det. En kallade det ”a massive improvement”, en annan sa ”jättesnyggt, det här har jag inte sett förut”.

CFT/LT-samlingssida med direktlänkar till slides per indikation.
CFT/LT-samlingssida med direktlänkar per indikation

Ett litet iterationsbeslut

En innehållsförteckning lades till på directory pagen efter att jag märkte i baseline-testet att deltagarna gärna navigerade via den. I utvärderingen använde en deltagare den även när rätt sektion redan syntes på skärmen, vilket visar att designvalen kom ur observation.

Innehållsförteckning (table of contents) på en directory page.
Innehållsförteckning på directory pagen

Informationsdoft direkt i tabellen

Landstatus visas med färgkodade knappar, gröna när landet är aktiverat och grå när det inte är det. På så sätt kan användaren skanna tabellen och direkt se var något är aktivt, utan att klicka sig in på enskilda sidor. Jag valde grön och grå framför rött och grönt medvetet. Grått läses som ”ingen aktivitet ännu” snarare än som ett fel, och kombinationen undviker problem för användare med röd-grön färgblindhet.

DenmarkSweden

Arkiverat men spårbart

Arkiverade produkter göms inte. De visas i en egen filtrerbar sektion, eftersom utveckling i den här branschen kan återupptas. Informationen måste därför förbli spårbar. Det är ett litet beslut, men det utgår från hur utvecklingsarbetet i branschen faktiskt fungerar.

Filtrerbar sektion i tabellen som visar arkiverade produkter.

Stöd för långsiktigt underhåll

Jag tog fram en guideline och en sidmall i miljön, så att rätt metadata och etiketter sätts när nya sidor skapas. En struktur som inte underhålls återgår annars till samma inkonsekvens som fanns från början.

Uppslag ur guideline-dokumentet för hur sidor och metadata ska sättas.
Guidelines

Resultat och impact

Strukturen gjorde mätbar skillnad. Testet visade samtidigt var den inte räcker till.

BEGRIPLIGHET

3/3förstod directory pagen direkt

SUS

+11,7genomsnittlig ökning, samtliga deltagare

Jag utvärderade designen mot baseline med tre deltagare, en Content Contributor utanför onkologi, en inom onkologi och en Information Seeker inom onkologi. Samma personer gjorde båda testen, vilket gör att jag kan jämföra dem direkt.

SUS ökade för alla tre, och mest för den som hade sämst utgångsläge. Directory pagen förstods dessutom vid första interaktionen, utan introduktion. Alla tre kunde förklara vad tabellen visade. En beskrev den som ”quite a good overview actually”, en annan som ”really really nice and quite minimalistic”.

BaselineUtvärdering
100806040200
≥ 70 godtagbar
42,5
60
87,5
100
87,5
92,5
D1D2D3
SUS: Baseline vs Utvärdering

Förbättringen var störst för den deltagare som arbetat kortast tid på företaget. D1 hade varit där två och ett halvt år och fick +17,5, D2 fem år och fick +12,5, D3 tio år och fick +5. Med tre deltagare kan jag inte fastställa ett samband, men mönstret pekar på att designen hjälper mest den som ännu inte byggt egna vägar genom miljön.

Samtidigt valde ingen deltagare directory pagen som primär ingång under testet. Det berodde på testets uppställning, där Confluence startsida var en tvingad startpunkt, så deltagarnas vanliga genvägar som bokmärken och autofyll inte kunde användas. Studien visar därför att designen löser de strukturella problemen och är omedelbart begriplig, men den mäter inte om den ersätter inarbetade vanor över tid.

Värdet ligger inte bara i navigationen i dag. Metadatat gör innehållet maskinläsbart och lägger grunden för framtida AI-driven sökning i miljön.

Söktid

−80%

Tiderna sjönk med upp till 80 procent. Totalt gick söktiden från 11 min 33 sek till 4 min och 2 sek.

Per uppgift, baseline → utvärdering

  • Landspecifik sektion via directory82 s → 16 s−80 %
  • GenMed-indikation203 s → 63 s−69 %
  • Landspecifik sektion75 s → 24 s−68 %
  • Mötesanteckningar72 s → 24 s−67 %
  • EPA-sektion261 s → 115 s−56 %

Tid i sekunder på direkt jämförbara uppgifter.

Den nya Hematology directory pagen.
Hematology-startsidan innan omdesignen.
InnanEfter
Hematology-ingången innan och efter omstruktureringen

Lärdomar och nästa steg

Det starkaste jag tar med mig är skillnaden mellan struktur och beteende.

Jag kan designa en struktur som är mätbart bättre och omedelbart begriplig, och ändå inte direkt ändra de vanor folk byggt upp under flera år. Det är inte ett misslyckande i designen, utan en påminnelse om att införande och beteendeförändring är en egen designutmaning. Den kräver tid och uppföljning utöver själva strukturen.

En struktur kan vara mätbart bättre och ändå inte passa alla. Användarna har olika roller och arbetar på olika sätt, särskilt i en stor organisation, vilket gör att de bygger olika mentala modeller av samma miljö. Därför utgår designen från den modell flest delar, det vill säga indelningen i terapiområde, och behåller samtidigt de befintliga vägarna in i systemet.

Directory pagen ersätter alltså inte snabbknapparna och navigationen på startsidan. Den fungerar som ett komplement för den som behöver överblick, exempelvis någon som arbetar brett över flera läkemedel. En design behöver inte användas av alla för att vara värdefull, den behöver passa dem som har behovet.

Jag lärde mig också hur mycket av riktigt designarbete som handlar om att lösa inom begränsningar. De beslut jag är mest nöjd med var inte de snyggaste, utan de som var tekniskt möjliga, enkla att underhålla och anpassade till hur människor faktiskt arbetar. Det är något jag tar med mig till framtida projekt.

Nästa steg vore en längre fältstudie av om directory pagen tas upp som primär ingång när den får användas under en längre tid. Jag skulle också vilja bygga vidare på metadata och undersöka hur det i sin tur skulle påverka en framtida AI-implementation.